SPARLAKANSLÄXOR
LUSTSPEL I EN AKT
ÖFVERSÄTTNING
FJÄRDE UPPLAGAN
STOCKHOLM
ALBERT BONNIERS FÖRLAG
PERSONERNA:
- AUGUST BERNDT, ung köpman.
- HILDA, hans hustru.
- RUDOLF MÖRK, kapitalist.
- DOROTHEA, hans hustru.
- HILLER, köpman.
- AMELIE, hans hustru.
- EN KYPARE.
- EN BÄRARE.
Händelsen tilldrager sig vid en järnvägsstation.
STOCKHOLM
ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1910
Väntsalen vid en järnvägsstation. I midten af fondenen större ingångsdörr. Sidodörrar till höger ochvänster. Den till höger för till damernas rum. Tillhöger ned på scenen ett bord med stolar. Ringklocka påbordet. Till vänster bord, soffa och stolar. Till högeruppåt fonden likaledes. I midten ett stort, rundt bordmed stolar. En tidning på bordet.
Första scenen.
AUGUST. BERNDT. HILDA. BÄRAREN.
De båda första, i moderna resdräkter, komma in frånfonden, med mindre reseffekter i händerna, efter dem synesbäraren med en nattsäck.
AUGUST. Nå, gud vare lof, att man kommit ifrånden välsignade postdiligensen! Inte sant, min ängel?Lägger ifrån sig sina reseffekter.
HILDA. Ja, jag känner mig verkligen litet trött.
AUGUST till bäraren. Hur lång tid ha vi på ossinnan tåget kommer?
BÄRAREN. En timme, min herre! Seså ... härhar jag ställt nattsäcken ... kofferten behåller jagdärute till dess tåget kommer.
AUGUST. Tack, min vän! ... Se här — ger honompengar — köp två andra klassen åt oss ... — går medbäraren uppåt fonden — och behåll det här för besväret.
HILDA har gått ned till bordet åt höger; läggersina reseffekter ifrån sig. Ingenting är förändradthär! Ack, hvad den här salen lifligt påminner migom vår resa efter bröllopet. Ett helt år har förflutitsedan dess ... ja, i sanning ett helt år! ...
BÄRAREN. Tack så mycket, min herre! Går.
HILDA. Jag undrar om August skulle tänka påatt vi i dag för ett år sedan också voro här ... föratt anträda den gemensamma färden genom lifvet.Sätter sig.
AUGUST går fram till Hilda. Ja, det var rätt,min gumma lilla ... Hvila dig medan du kan. Kanskejag får bjuda dig någon förfriskning ... Vi ha en heltimme på oss.
HILDA. Tack, gode August ... du är alltid omtänksamoch uppmärksam. Räcker honom handen.
AUGUST. A, så du säger ... det är mitt störstanöje ... Nej, se där, minsann tror jag det är tidningenför i dag! Tager tidningen. Ja, mycket riktigt... Torsdag ...
<