TJENSTEQVINNANS SON
AF
AUGUST STRINDBERG.
TJENSTEQVINNANS SON.
EN SJÄLS UTVECKLINGSHISTORIA
(1849-1867)
AF
AUGUST STRINDBERG.
Stockholm.
Albert Bonniers förlag.
Stockholm.
alb. bonniers boktryckeri 1886.
1.
Rädd och hungrig.
Fyrtiotalet hade gått ut. Tredje ståndet, som genom 1792års revolution tillkämpat sig en del af menniskans rättigheter, hade nublifvit påmindt om att det fans ett fjerde och ett femte, som villefram. Svenska bourgeoisien, som hjelpt Gustaf III att göra den kungligarevolten, hade längesedan recipierat i öfverklassen under förrejakobinen Bernadottes stormästarskap, och hjelpt till att motväga adels-och embetsmannaståndet, hvilka Karl Johan med sina underklassinstinkterhatade och vördade. Efter 48 års konvulsioner togs rörelsen om händer afden upplyste despoten Oskar I, hvilken insett revolutionensomotståndlighet och derför vill passa på tillfället att få äran2afreformernas genomförande. Han binder vid sig borgerskapet genom näringsfrihetoch frihandel, med vissa inskränkningar naturligtvis, upptäcker qvinnansmagt och beviljar systrar lika arfsrätt med bröder, utan att samtidigtlätta brödernas bördor såsom blifvande familjeförsörjare. Iborgarståndet finner hans regering sitt stöd gentemot adeln medHartmansdorff och emot presterskapet, hvilka utgöra oppositionen.
Ännu hvilar samhället på klasser, temligen naturliga grupper efter yrkenoch sysselsättningar, hvilka hållas i schack mot hvarandra. Detta systemupprätthåller en viss skenbar demokratiskhet, åtminstone i de högreklasserna. Man har ännu icke upptäckt de gemensamma intressen, somsammanhålla de öfre ringarne, och ännu finnes ej den nya slagordningen,fylkad efter öfver- och underklass.
Derför finnas ännu inga särskilda qvarter i staden, der öfverklassenbebor hela huset, afsöndradt genom höga hyror, fina uppgångar ochstränga portvakter. Derför är huset vid Klara kyrkogård, oaktadt dessfördelaktiga läge och höga taxering, ännu de första åren af femtitaleten ganska demokratisk familistér. Byggnaden bildar en fyrkant omkring engård. Längan åt gatan bebos på nedra botten af baronen, en trappa upp afgeneralen, två trappor upp af justitierådet, som är husvärd, tretrappor3upp af kryddkrämaren, och fyra trappor upp af salig Karl Johanspensionerade köksmästare. I venstra gårdsflygeln bor snickaren,vicevärden, som är en fattiglapp; i den andra flygeln bor läderhandlarenoch ett par enkor; i den tredje flygeln bor kopplerskan med sinaflickor.
Tre trappor upp i stora byggningen vaknade kryddkrämarens ochtjensteqvinnans son till sjelfmedvetande och medvetande om lifvet ochdess pligter. Hans första förnimmelser så som han sedan erinrat sig dem,voro fruktan och hunger. Han var mörkräd